Två unika puzzelbitar i församlingen

Att vara medlem i Hjortensbergskyrkan är att vara en unik puzzelbit i en rymlig kristen gemenskap. Här intervjuas Lena Holmqvist, med ett långt perspektiv på sitt medlemskap och Andreas Fahlstedt, med ett purfärskt medlemskap.

Lena Holmqvist, 75, gift med Bengt. Utflugen dotter. Medlem sedan 1979. Bland annat oväntat bra på att skriva spegelskrift, en egenskap som började på skoj i 20-årsåldern.

Andreas Fahlstedt, 29, gift med Emma och i familjen finns också Alde, Eskil och Ingrid. Medlem sedan i mars i år. En oanade talang är att han är en hejare på att packa, allt från resväskan och diskmaskinen till bilen.

Varför har du valt att tillhöra just Hjortensbergskyrkan?
- Det gemensamma är viktigare än det som särskiljer, därför var det naturligt för mig att gå med i en ekumenisk församling, konstaterar Lena Holmqvist.
- Jag tilltalas av församlingens grundläggande värderingar, säger Andreas Fahlstedt. Den ekumenik som präglat församlingen i fyra decennier verkar ha format en gemenskap som är öppen för nya idéer och är väldigt välkomnande.

Vad innebär det för dig att vara medlem i församlingen?
- En plats där jag enskilt eller tillsammans med andra får möta Gud, säger Lena. En plats för tröst, glädje och förnyelse. En stark känsla av gemenskap och värme. En uppgift jag får dela tillsammans med andra.

För Andreas innebär medlemskapet att få vara en del i en gemenskap, men också att vara delaktig i arbetet i församlingen.
- Delaktigheten kan bestå i allt från att gå på gudstjänst till att engagera sig i församlingsarbetet. För mig personligen innebär medlemskapet också en trygghet och att jag har en plats där jag får känna mig hemma och dela min tro.
Andreas betonar att ordet gemenskap är viktigt för honom när det gäller att tillhöra en församling.

- I Hjortensbergskyrkan känner jag att jag hör hemma, alltifrån starten och förhoppningsvis livet ut, summerar Lena sitt långa medlemskap i församlingen.

Hjortensbergskyrkan är en väldigt positiv plats att vara på summerar Andreas.
- Sedan vi blev medlemmar så har vi mött så många glada välkomnande ord och jag känner att vi verkligen blivit mottagna med öppna armar och att vi är en del av församlingen.

Publicerat den 20 augusti